till startsida
Publicerat 7 oktober 2005, Svenska Dagbladet, Brännpunkt
Sjuka brottslingar bör få vård
Replik/ Fängelse för psyksjuka
Psykiatrisk vård är en klokare, humanare och mer rationell påföljd för psykiskt sjuka än fängelse. Den hårda, våldsbefrämjande attityd som ofta finns i fängelser skulle göra de psykiskt sjuka brottslingarna ännu farligare när de släpps ut i samhället, skriver Nils Wiklund, docent i rättspsykologi.
Kristina Axén Olin och Christer†G Wennerholm vill att psykiskt sjuka brottslingar ska dömas till fängelse i stället för till rättspsykiatrisk vård (SvD Brännpunkt 30/9). De menar att det nuvarande fängelseförbudet för allvarligt psykiskt störda ”har lett till en godtycklig uppdelning mellan sjuka som döms till rättspsykiatri och friska som döms till fängelse och därmed otillräcklig psykiatrisk vård”. De konstaterar helt riktigt att den psykiatriska vård som i dag erbjuds på fängelserna inte svarar upp mot de intagnas behov. De har också rätt i att psykiskt sjuka har svårt att få vård även om de inte begått något brott, och om de nekas vård kan det i stället leda till våldsbrott.
Redan på 1980-talet gjordes studier som visade att många mordbrännare nekats vård eller skrivits ut från psykiatrisk klinik kort före mordbranden. När de stora psykiatriska sjukhusen började stängas i västvärlden ledde det till att allt fler psykiskt sjuka slussades över till fängelsesystemen genom kriminalitet eller drabbades av andra olycksöden: missbruk, hemlöshet, självmord, prostitution. Särskilt kvinnor drabbades ofta hårt. När kriminalvården inte lyckas med vården av de psykiskt sjuka som redan nu döms till fängelse verkar det närmast cyniskt att den lilla grupp av allvarligt psykiskt sjuka som nu överlämnas till rättspsykiatrisk vård i stället skulle dömas till fängelse.
I själva verket upprepar Axén Olin och Wennerholm bara ett gammalt nattståndet förslag som i full politisk enighet – men utan vetenskaplig förankring – framfördes av Psykansvarskommittén 2002 (SOU 2002:3). Lyckligtvis har förslaget inte förverkligats, förhoppningsvis tack vare ökade insikter om konsekvenserna. Axén Olin och Wennerholm kan nog också lätt förstå det orimliga i förslaget, eftersom huvudpoängen i deras artikel var något helt annat, nämligen att omorganisera den psykiatriska vården av omsorg om de psykiskt sjuka.
Vetenskapliga utredningar visar att psykiskt sjuka som döms till fängelse återfaller oftare än de som får vård. Det är egentligen självklart. Sedan lagändringen 1992 har alltfler psykiskt störda dömts till fängelse, men de psykiatriska vårdresurserna där är helt otillräckliga. Innan man ens tänker på att överföra även de allvarligt psykiskt störda till fängelserna måste man först visa att man kan bygga upp den psykiatriska vården för de psykiskt störda som redan nu döms till fängelse, samtidigt som övriga brister inom kriminalvården åtgärdas: säkerhetsproblem, rymningar, narkotikamissbruk etc.
Även om kriminalvården skulle lyckas bygga upp sådan psykiatrisk vård skulle det ändå bli problem för fängelsedömda psykiskt sjuka. Fängelsestraffet är ju tidsbegränsat och den psykiskt sjuke måste släppas ut efter en bestämd tid även om han fortfarande är lika sjuk som när han togs in. Han kommer då att vara ännu farligare än från början med risk för våldsbrott mot anhöriga eller okända. Visserligen kan det ses som orättvist mot den psykiskt sjuke att få längre tids frihetsberövande än om han dömts till fängelse, men det är mer humant att han får den vård han behöver oberoende av hur lång tid som behövs.
Höga politiker kan möjligen skydda sig med livvakter, men för allmänheten vore det bättre att de psykiskt sjuka får den vård de behöver.
I stället för att vissa psykiskt störda nu godtyckligt döms till fängelse borde egentligen fler överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Det är fullt möjligt med nuvarande lagstiftning, eftersom valet av påföljd styrs av ett juridiskt begrepp, ”allvarlig psykisk störning”, som skulle kunna tolkas på nytt sätt inom rättspsykiatrin. Domstolar garanterar genom särskild utskrivningsprövning att de som begått allvarliga brott inte släpps ut för tidigt (något som förekom för ett par decennier sedan).
Psykiatrisk vård är en klokare, humanare och mer rationell påföljd för psykiskt sjuka än fängelse. Den hårda, våldsbefrämjande attityd som ofta finns i fängelser skulle göra de psykiskt sjuka brottslingarna ännu farligare när de släpps ut i samhället. De skulle få en stärkt kriminell identifiering med ökad risk för framtida farlighet. Fler psykiskt sjuka i fängelserna skulle också öka riskerna för personalen i en redan svår arbetsmiljö.
Nils Wiklund
docent i rättspsykologi
medredaktör till boken Svensk rättspsykiatri. Psykisk störning, brott och påföljd
